jag är arg för att jag inte har föräldrar som kan hjälpa mig när det verkligen behövs.
man hör hur alla får sina lägenheter betalade, eller åtminstone en liten del av dom, av sina föräldrar både nu och då-tid. hur dom kommer hem med matkassar varje månad.

mest av allt är jag arg för jag har bevisat att jag kan sköta mig själv, men när det verkligen inte går så får jag inte hjälp. jag har aldrig krävt något av dom innan. jag har alltid bevisat att jag kan själv. och nu känns det som att jag skulle blivit ett socialfall istället, då hade jag fått mer hjälp.